pardörrar...

Jag är så fruktansvärt svag för pardörrar. Tycker att de är lite mer omfamnande, lite mer inbjudande än andra dörrar så högst på önskelistan vad gäller dörrfronten har varit att få in en pardörr på minst ett ställe i huset. Och efter en hel del tjat och övertalning så har T gett med sig, det blir pardörrar i vardagsrummet in mot sovrummet (i dagsläget T:s verktygsrum). Men att hitta en pardörr som passade våra mått har varit en smärre omöjlighet så T har byggt nya dörrar istället. Under julledigheten i Småland lånade vi brorsans vertikalfräs och fixade till alla delarna som i små paket åkte till Halland och byggdes ihop ...

..till en utav två dörrar. 

Och senare kommer de få dessa gångjärn.

När de är helt klara kommer de förhoppningsvis se ut ungefär som dessa nedanför. De här har jag hittat hos Vår sekelskiftesdröm och det bland annat dessa tillsammans med de dörrar vi köpte på Blocket som  inspirerat till utseendet på vårat nybygge. I veckan var vi och hämtade våra handblåsta/ munblåsta glas som blivit tillskurna. Kostade en slant men vilken känsla det kommer bli. När vi var hos glasmästaren kollade vi skillnaden mellan olika glas som skulle likna det munblåsta för en billigare penning också men höll i vårt tycke inte alls samma standard. Men den slutliga ihopbyggandet av dörrarna med glas och allt  får vänta ett tag. Vi vill ju inte riskera att rutorna pajar i renoveringsstöket.

Så här kommer de stå sen och stoltsera och välkomna in i sovrummet. T har motsatt sig rejält att vi skulle ha glas i dörrarna eftersom de skulle vara sovrumsdörrar, men jag tänker mig att södersidans sol kommer leta sig in så fint genom glaset och ljusa upp vardagsrummet ytterligare. Och så har jag en tanke att det innanliggande rummet kanske inte alltid kommer vara sovrum utan vartefter renoveringen av resten av huset blir klart kan bli ett lekrum/ arbetsrum. Och om man nu inte känner sig tillräckligt privat i sovrummet får man väl sätta ett tygstycke framför glaset. 

Pardörrar- det är nästan lika hög förälskelsestatus på det som att pussa sin nyvakna bebis i nacken, men bara nästan...:)