projekt: hästen
När Lillan var yttepytteliten, jobbade Mannen i Värnamo några dagar i veckan och då brukade vi hänga med dit. I Värnamo finns en stor fin Erikshjälpen där jag tog en kik ibland och det var där jag hittade den trojanska hästen. 75 pix (eller om det blev 50 med rabatt:) ) för ett fint litet bygge, med avskavd man och saknade ögon. Tänkte att med lite färg kan den bli som ny och jag kunde inte motstå.
Men så har den fått stå undangömd i en garderob. Lillan har varit för liten och så har hon ju redan en häst och en bil som fått ta plats och som hon varit (och är) supernöjd med. Men så kliade det i mina pysselfingrar och eftersom jag inte hittar min gamla burk med griffeltavelfärg fick jag för ett tag sen äntligen tummen ur att åka och handla ny.
Kom på att jag inte tog någon riktig före-bild. Men kanske kan man ana hur den såg ut om man pusslar ihop dessa bilder. (Bakom hästen på bilden nedan ser man ett annat projekt som vi pysslat med; skrapa,slipa, spackla, måla gammal dörr)
2 lager senare och lite nytt tyg på sisten så är den precis som jag tänkte mig den när den inhandlades. En flyttbar leklåda som kan ändra karaktär efter dagshumöret. Vill man ha en svart häst med vita stjärnor så får man det eller kanske en med hjärtan?
Än så länge kommer den nog dock mest användas som behändig gåstol/vagn. Och som förvaring till Lillans vantar och mössor, små sockar och annat i hallen..
Och under en del utav projektet var denna lilla varelse med och kollade så att allt gick rätt till. Ungefär en halv häst var det kul att se på hur man målar, sedan ville hon vara med själv. Bilden under speglar verkligen hur Lillan är för tillfället. De där ögonen som nyfiket undrar vad man håller på med, munnen sådär lite sammanbitet, man kan verkligen se hur hjärnan arbetar för att få ihop och förstå världen. En helt fantastisk tid.
Läste ett fint litet inlägg hos UnderbaraClara om få vara med på resan med sitt barn. Ja, jag vill inte längre stoppa tiden och längtar inte ett dugg tillbaka till den tid då Lillan låg på en filt helt still (bara ibland, när jag är superstressad och försöker göra klart en sak samtidigt som jag varannan sekund jagar ett litet barn som trumvivelskryper över golven.). Jag ser däremot framemot att kunna kommunicera med henne, gå på skogspromenader och att tillsammans kunna måla om en trojansk häst. Tills dess hjälper hon i alla fall till och skruvar fast hjulen. Vad hon kan vår lilla 10 månaders bebis...
åh vilken super söt häst det blev!!! Blir riktigt inspirerad av dig sis!!! =) koooom heem!!!=)
SvaraRaderaVad ska det bli av detta lilla underbara barn, med en mor och far som båda är superduktiga hantverkare av olika slag. Det ska börjas i tid.....Kram från farmor
SvaraRadera