Hej ben...(bokmässan 2013)

Det är väl i stort sett så man skulle kunna sammanfatta årets besök på bokmässan för Lillan och mig...en fasligt massa ben! 

Ett snabbt beslut om att jag och Lillan skulle gå på bokmässan medan herrn i huset skulle åka in och jobba lite under tiden. Men vi skippade vagnen detta år. Dock med visst övervägande. Det är ju ganska bekvämt att ha en vagn som man kan lasta alla böcker och grejer man köper i och med en stillasittande liten fröken som bara sött pekar lite hit och dit och ler charmerande åt alla vi möter så de glömmer att de blir överkörda av vagn lastad med böcker och 10-kilos bebis. Fast hur ofta sker det liksom? Så samtidigt såg jag framför mig hur jag MED vagn skulle behöva jonglera med att försöka zickzacka fram i gångarna med den samtidigt som jag skulle hålla ögonen på en snart ett och halvtåring som lätt sprang iväg mellan ben och in under bord. 

Det blev alltså vagnfritt men fortfarande med en ett och halvtåring som väldigt enkelt tog sig fram  mellan de tusentals ben som finns på en bokmässa. Med resultatet att det mesta jag såg också var ben eftersom jag försökte hålla koll på den där lilla rackaren och parera alla "faror". En man påpekade att det såg ut som att jag spelade fotboll där jag dribblade fram med Lillan framför mig och tipsade om någon bok i ämnet. Tackelitack för det tipset men jag är redan proffs i dribbling med barn.
Alternativet att hålla Lillan i famn gick i omgångar. Milt sagt kan man ju säga att vi har en väldigt bestämd ung dam. Det blev på detta sätt inte heller lika kändistätt detta år, jag känner liksom inte igen folk på benen. Inte heller Lillan gör detta som helt plötsligt gav ett par svarta byxben med bruna skor en jättekram men blev livrädd då hon tittade upp och såg att själva huvudet på personen ifråga inte såg ut som sin mamma.

Och det var alltså INTE Bamses ben hon kramade trots att man kanse kan tro det, notera att bamsens byxben är blå! Annars är våra ben ganska lika...

Äppelätarpauser hos lärarförbundet, springpauser i toalettkorridoren samt de lite mer fria ytorna vid exempelvis poeternas sällskap och lite lek i leksakshyllan, korvmojen och LasseMajas detektivbyrå(?) och vink till Bamse gjorde nog ändå mässan till en utav Lillans favoritställen. Och jag fick några signeringar, gick vilse som vanligt, hittade lite julklappar och andra presenter och sen var det dags att tacka för oss. Nästa år får vi kanske försöka planera in sällskap så man kan del upp sig i omgångar och kanske få lite egentid och ha möjlighet att kolla in sina egna intressen, för det finns maaaasssor att upptäcka för barnen och gratis för dem om de är små:)